På senare år har jag investerat allt mer och mer i skönhetsprodukter som jag verkligen vill ha.
Jag köper inga ”bara-för-att-den-är-billig-produkter” utan jag brukar läsa om olika produkter, välja noggrant och göra mitt köp. Problemet är att jag har velat ha allt mer och mer, inte att jag längre köper mycket av de andra varianterna.
I December 2010 fick jag en liten skämtsam pik av en närstående vän om att jag är ”beroende” av att inhandla skönhetsprodukter, personen skrattade och sa förklarade sig lite lättsamt att hade minst en åhléns-/kickspåse varje gång jag kom hem från stan. Detta utvecklades senare till en diskussion när personens respektive samt min egen lade sig i konversationen. Jag intog en liten lätt försvarsställning men valde att lyssna mer än att prata. När diskussionen tog slut skrattade jag mest inombords och tänkte: ”jag köper få och lite dyrare produkter istället för många och billiga. Jag handlar inte kläder/skor/väskor ofta, det enda jag lägger lite pengar på är smink.”
Efter den dagen började jag granska mig själv, har jag gått överstyr eller överdriver de andra?
Jag hade gått överstyr.
Jag följde 20 skönhetsbloggar dagligen som titt som tätt lade upp alla nya kollektioner från alla mina favoritmärken. Bloggarna kändes som min skönhetsfamilj och alla diskuterade kring de olika kollektionerna och om vem som skulle köpa vad. Att köpa eller inte var längre inte något man valde emellan utan det kom automatiskt, nästan som ett köptvång, bara för att liksom. Det var absolut inget man kände av, tvärtom så kändes man som att man var man en del av gemenskapen, en i gänget.
Det kom som en liten chock när jag insåg att jag hade köpt nästan en grej från varje kommande kollektion, en från Chanel, en från Dior, en från MAC o.s.v. Saker som jag ”ville ha” men inte mer än så. Jag kom på mig själv efter hypen kring MAC’s Venomous Villains kollektion, jag satt uppe hela natten och f5:ade kicks.se bara för att få hem lite prylar från kollektionen. Sen blir jag förbannad att servern lägger ned pga överbelastning och jag står där, tomhänt. Vet ni vad jag gör då? Jo, jag kontaktar en bekant från USA och ber henne handla och skicka till mig .. Say what? Jag som trodde att jag köpte smink för konstens skull, för nöjets skull. Inte för att jag ”måste”. Det var droppen
I slutet av December 2010 samlade jag upp samma personer som jag diskuterat ämnet med och lovade att ha ett sminkfritt 2011. Basprodukter fick/inhandlas men de övriga grejorna som nagellack, läppisar, ögonskuggar etc. = NOLL!!
Ingen trodde på mig, inte ens min man. Här sitter jag, ett år senare utan att ha köpt någonting under 2011 och räknar dagarna till årsskiftet!! Jag känner mig verkligen grym som nästan har avklarat mitt löfte (några dagar kvar) och det var behövligt, annars hade det bara blivit värre. Från och med 2012 ska jag handla med förstånd och måtta.
Hoppas jag 😉
Min första kundklubbskväll hos Make Up Store
Aidas MakeUp 